beckis

Inatt hände det! Det som inte hänt på hur länge som helst. Hur länge som helst är i mitt fall tre veckor. Jag blev hungrig.
Det kurrade till i magen och jag blev sugen på typ tusen saker samtidigt.
Hade dock inget till hands och även om jag ätit oroväckande lite senaste veckorna så är det nog antagligen tillräckligt med käk för att vanliga smala människor skulle kalla en dagsranson. 
Känner mig fortfarande helt slut och grinar lite då och då.
Markus (min bror) och två av hans vänner försöker hålla mig över ytan - att inte ge upp. 
Jag trodde verkligen att det skule bli vi två och ibland drabbas jag av sådan saknad att jag tror att jag ska falla död ner.