tjockistankar

Känner mig risig. Var så trött när jag kom hem i fredags att jag nästan stupade i säng. Efter att jag sovit som i koma vaknade jag och kunde sen inte sova på hela natten. Jag och Holland tjaffsar vidare. Detta har lett fram till tankar som att jag är universums mest överkänsliga person som tar åt mig av precis allting.
När jag var tillsammans med D så tänkte jag oavbrutet på att jag inte riktigt var så bra som krävdes och gick ju upp i vikt efter det. Värst är att det är JAG som inte tycker att jag duger, alla andra tycker det. Vad är det för idioti liksom? Dessutom är det destruktivt och jag har märkt med Holland att jag uppvisar samma beteende, jag är inte särskilt smal just nu men jag är ändå ganska nöjd med hur jag ser ut - klart jag vill bli mer hälsosam men jag känner mig inte som ett fläskberg i allafall och om jag börjar äta så där mycket igen kanske jag börjar göra det.

Det finns fan ingen som behandlar mig så dåligt så som jag gör.
Jag duger visst men ändå verkar det ligga nån jävla spärr i huvudet, var kommer det ifrån?

Kommentarer:

Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits