beckis

Hemma hjälpte mamma mig att bära upp alla prylar och sedan fastnade vi i hallen där vi diskuterade mina sorteringsmöjligheter. Hon var liiite imponerad av det jag redan tänkt ut och hon bidrog med många fler idéer, både sådana som jag själv naggat lite i kanten på och även helt nya spännande framtidsvarianter. Tyvärr byggde nästan alla hennes möjligheter på att jag måste STÄDA ännu mer än vad jag redan gjort. Haha.
Usch på det. Men hon har helt rätt, när jag stod där med de sex garderobsdörrarna öppnade och såg bergen av kläder, väskor, skor, jackor och skräp såg jag det lite med hennes ögon. Det ser fan förjävligt ut och att det är konstigt att jag orkat leva så här stökigt under så lång tid.
Det skapar lite motivation att fixa de här! Det ska bli så fint när de äntligen är klart och D ska få en helt egen garderob att använda.
Vad jag ska göra nu, förrutom skriva färdigt det här inlägget är att jag ska sätta ihop alla saker jag köpt. Vilket i sin tur kommer att skapa mer avfall och än fler saker att flytta runt.
Har jag tur kommer mitt hem att inte se ut som Berlin 1944 utan mer som ett hem om några timmar dagar.
Några förebilder blir det FAN inte. Jag vill inte förlora jobbet som hon i TV4's program gjorde.
För det är sant Rebecka har lik i garderoben bestående av gamla, fula, skräpiga saker.